fredag 31 oktober 2014

Flockrapport 6: Order från cheferna...

Den sjätte flockrapporten från Skogvaktare Danielsson... 
... och det är med tungt hjärta som jag skriver den. Jag ska inte börja med dom dåliga nyheterna utan försöka glädja mig åt framstegen hos vargflocken och Projekt Varg, trots att det är svårt när mina tankar konstant återvänder till vad som väntar i framtiden.

Först ut av alla glada nyheter är att vargarna har fått ungar ännu en gång!
Aki och Rei har båda två fått varsin kull med två vargungar i varje och alla fyra ser ut att vara flickor dessutom. Det är svårt för mig att se ordentligt nu för tiden, då vargarna fortfarande är så aggressivt inställda till mig. Men alla ungar växer som träd och ser ut att må bra och vara friska och pigga!

Det syns tydligt vilka ungar som tillhör vilket vargpar åtminstone. 
Aki, Rei och Hoshiko verkar alla fyra väldigt harmoniska och lyckliga, men jag har märkt förändringar hos Shiro. Han verkar stressad, rastlös och orolig och vandrar ofta runt i reservatet istället för att spendera tid med ungarna som dom andra vuxna gör.

Det oroar mig rejält och jag undrar om det beror på att han är orolig över utrymmet i reservatet?

Shiro uppvisar tack och lov ingen aggressivitet, varken mot sina ungar eller dom
andra vargarnas ungar. 
Reservatet är stort, men det är inte mycket av det som är bebyggt så att det passar vargarna. Grottan som dom sover i är dessutom alldeles för liten för alla vargarna att sova i när ungarna växer upp. Sovplatser och skydd för alla vid behov kommer bli ett problem om inte jag gör något.

En annan farhåga jag har är att vår kära alfahane ska ha gjort sig illa eller ha blivit sjuk. Det ser inte så ut, men djur är duktiga på att dölja smärta.

Hoshikos och Reis två döttrar, Ayakashi och Kijo. Få saker är så söta som vargungar,
i min mening. 
Jag får en chans att studera honom närmare om ett tag, vilket för mig till nästa punkt.

Projektledarna och cheferna bakom organisationen Projekt Varg har varit i kontakt med mig. Mitt reservat är tydligen rätt omtalat, fick jag höra. Det är visst ganska ovanligt att vargarna bildar en så pass harmonisk och stabil flock med fyra vuxna obesläktade individer. Extra ovanligt är det att flockharmonin består efter att man avlägsnat flera vargungar från den.

Så genom Projekt Varg har jag kommit i kontakt med en ung man vid namn Zacke, som har praktiserat som assistent till skogvaktare på flera andra reservat med andra skogvaktare inom projektet. Han har uttryckt en stark önskan om att få assistera mig med mitt reservat och min flock.

Även om vi inte har träffats så har vi talats vid många gånger och Zacke verkar brinna för det här precis som jag gör. Han har inte dom ekonomiska möjligheterna att starta ett reservat med. Istället försöker han hjälpa till på alla sätt han kan hos andra skogvaktare och även lära sig så mycket han kan om vargar samtidigt.

Självklart kunde jag inte säga nej till en vargentusiast som dessutom kommer med rekommendationer från andra skogvaktare. Det betyder att om ett par veckor har jag en assistent som på obestämd tid kommer att hjälpa mig med vargarna!

Jag ser verkligen fram emot det. Det finns inte så många personer häromkring som fortfarande orkar lyssna på mitt oändliga prat om vargarna, reservatet och flockens framsteg.

Jag har dock hört udda saker om Zacke från mina kollegor, men det gör mig
bara ännu mer nyfiken på att träffa honom! 
Nu är det väl dags för dom dåliga nyheterna. Dom som tynger mig och mitt samvete och bedövar all lycka och glädje jag känt för alla framsteg och alla goda nyheter...

Varghonor är väldigt värdefulla och det är viktigt att tänka på den genetiska variationen...
Suck, jag bara upprepar sakerna som dom andra skogvaktarna sagt till mig i ett försök att övertala mig själv att det här är det bästa alternativet.

Sanningen är att jag behöver bara två honor för att ha en bra chans att föra flocken vidare. En från Shiro och Aki och en från Hoshiko och Rei. Åtminstone en av dom tre unga hanarna jag har nu kommer med största säkerhet att föra arvet vidare. Vilket innebär att två vargungar måste lämnas bort igen...

Det är för allas bästa, även deras bästa... eller hur...? 
Jag förstår inte varför jag är så osäker. I början var jag inte det. Det handlar om att hjälpa arten överleva! Vargen är i fara och det här är vår bästa chans att rädda den! Vår enda chans...

Det är så jag försöker tänka, men det enda jag ser är mina vargar som lider...
(Notering till mig själv: Jag måste kontakta reservaten dit Amaterasu, Obake och Baku skickades och be om bilder för att ge mig lite styrka) 

Projektledarna har sagt att eftersom mina vargar hanterade det så pass bra vid förra separationen (jag vågar inte tänka på hur andras vargflockar har reagerat när vargungar har tagits ifrån dom) och dessutom fick två kullar med enbart honor så krävs det att jag ger upp hälften av dom.

Därefter kommer jag inte behöva lämna ifrån mig några fler vargar på minst ett par, tre generationer. Istället kommer jag också ha rätt att ta in så många jag behöver för att min flock ska hållas vid liv och må bra.

Jag har redan valt ut vilka två som ska lämnas bort, men det var inte ett enkelt
beslut... 
Bara en gång till. Bara två vargungar till och sen aldrig mer under någon av era livstider, varken er eller ungarnas. Eller ens under min livstid igen, om jag har tur. Förstår ni mig? Kan ni på någon nivå, på något sätt, förstå varför jag gör det här mot er?

Jag vill tro det, även om det med största sannolikhet bara är önsketänkande från min sida. Det hjälper mig att sova om nätterna åtminstone. Imorgon kväll får jag ta itu med det. Honorna har blivit stora nog att flyttas och ju yngre dom är, desto bättre kommer det gå för dom i deras nya flockar.

Bara en gång till nu och sen aldrig mer.

måndag 27 oktober 2014

Vargstory 11: Mot ljusare tider

Det finns inte många saker att jaga i reviret. 
Fåglar är i stort sett det enda bytet som finns. Vargarna behöver inte jaga för sin mat i reservatet, då dom förses med mat dagligen, men det ligger i deras natur och deras instinkter säger åt dom att jaga så det vore skam om inte vargungarna fick lära sig lite om jakt. Även om det är ett byte som dom med största säkerhet aldrig kommer att lyckas fånga.
"Kom igen, pappa!" gnäller Youkai otåligt till Hoshiko. "Hur länge måste vi smyga efter dom?"
"Tålamod," säger Hoshiko, något som han själv har svårt för."Ni måste vänta till exakt rätt ögonblick om ni ska ha en chans..."

Youkai ger ifrån sig ett besviket pip och Yomi steppar otåligt på stället. Den enda som verkar lika behärskad och avvaktande som Hoshiko är Mikoto. Hans andetag är lugna och han verkar inte det minsta uppspelt över bytet som skuttar runt bara några meter ifrån dom.
"Gör som Mikoto," säger Hoshiko. "Han vrider bort blicken från fåglarna till och från. Gör ni det så blir det lättare för er att hålla er lugna."
Mycket motvilligt så gör Youkai som hans pappa säger. Han sneglar på Mikoto och försöker ta efter honom så gott han kan.

Men Yomi har det betydligt svårare med att slita blicken från fåglarna. 
Hoshiko sätter en tass på Yomis rygg och trycker försiktigt ner honom på mage, vilket får Yomi att bryta sitt intensiva stirrande och skrämt titta upp på den stora vargen.
"Lugn," ler Hoshiko vänligt och lyfter bort tassen. "Tro mig, jag vet hur svårt det är, men skrämmer man iväg bytet i förväg så har man i stort sett förlorat det."
Han tittar på fåglarna och på området runtomkring. Det är öppen yta utan några buskar eller stenar för vargungarna att smyga bakom eller gömma sig i. Dom kommer inte kunna omringa fåglarna utan att fåglarna lägger märke till det. Nåja, oddsen var inte på deras sida innan ändå. Det är trots allt fåglar som dom jagar.

"Okej, grabbar, kom ihåg vad vi berättat för er om jakt," säger Hoshiko. "Ha det i färskt minne och gör ert bästa. Kommandot ligger hos er nu."
Mikoto och Youkai står kvar och tittar på varandra för att försöka avgöra hur dom bäst ska gå till väga, men Yomi skjuter iväg som en pil rätt emot fåglarna!
"Yomi, vänta!" ropar Youkai.
Yomi lyssnar inte utan springer vidare. Mikoto tvekar inte utan börjar springa han också, men i en halvcirkel runt Yomi och fåglarna. I förvirring och desperation så sätter Youkai av efter Yomi. Det är för sent att stoppa honom från att skrämma iväg fåglarna, men Youkai måste ju göra någonting...

Hoshiko försöker att inte skratta och skakar på huvudet åt kaoset som följer. 
Det hela påminner honom så mycket om hans egen första jakt i flocken han föddes i.

Fåglarna blir ganska överrumplade av vargungarnas plötsliga, om än o-organiserade, attack och för ett ögonblick ser det nästan ut som om Yomi ska lyckas få tag i en av dom. Yomi gör utfall men missar och ramlar framlänges medan fåglarna flyger åt sidan för att komma undan. Youkai springer på, hoppar över Yomi och försöker fånga en av fåglarna i luften, men han kommer inte i närheten och landar på sidan med ett uppgivet gnyende.

"Nästan," piper Yomi och tittar efter fåglarna som flyger iväg.
"Vadå nästan?" suckar Youkai. "Det var långt ifrån för oss båda..."
Han tittar på Hoshiko för att se sin pappas reaktion på deras första jaktförsök, men Hoshiko tittar inte åt deras håll. Hans blick är riktad mot Mikoto och när Youkai och Yomi tittar ditåt så förstår dom varför.

På något sätt så har Mikoto lyckats fånga en av fåglarna! 
"Wow..." får Youkai fram.
"Åh, åh, ge mig, får jag hålla!?" skäller Yomi och flyger ivrigt upp på fötter.
Mikoto backar ett par steg och morrar för att tydligt få fram att det är hans fågel, vilket får Yomi att gny frustrerat.
"Hur i hela världen fick du tag i den?" frågar Hoshiko imponerat och går fram till vargungarna.
"Tur, antar jag," mumlar Mikoto med fågeln i ett fast grepp. "Yomi sprang rakt på, så jag sprang runt och en fågel flög åt sidan precis framför mig, så jag hoppade och fångade den! Så... det var samarbete!"
"Ja, samarbete grundat på ren tur och inget annat," ler Hoshiko. "Oavsett så var det bra jobbat."
Han vill inte berömma deras dåliga samarbete, men samtidigt är det imponerande att lyckas fånga en fågel så han vill inte dra ner på glädjen över det heller.

"Om det var samarbete, betyder det att jag får hålla fågeln också?" frågar Yomi uppspelt.
"Nej!" morrar Mikoto och vrider bort huvudet så att hans bror inte ska komma åt den.
Frustrerat skäller Yomi till och jagar sedan svansen ett par varv. Youkai sänker huvudet och suckar igen. Han minns hur han och Obake jagade fjärilar ihop och hur han själv aldrig lyckades fånga någon. Kommer det någonsin förändras? När ska han klara av att fånga något?
"Youkai!"

Youkai tittar upp och ser Mikoto ståendes framför honom med fågeln i munnen, 
"Vill du bära hem bytet?" frågar Mikoto.
"Men..." säger Youkai osäkert och kan inte dölja sin förvåning. "Det var ju du som fångade den."
"Men det var du och Yomi som skrämde dom så att jag lyckades göra det," svarar Mikoto och lägger försiktigt ner fågeln på marken vid Youkai. "Så det är vårt byte! Vill du bära hem den eller inte?"
Youkai nickar sagt och reser sig upp. Försiktigt plockar han sen upp fågeln i munnen, till Yomis högljudda protester.
"Varför får han ta den när jag så gärna vill!?" skäller Yomi upprört.
"För att han inte sprang mot fåglarna som en total träskalle utan avvaktade för att samarbeta," säger Mikoto och blänger på sin bror i ögonvrån. "Därför får han bära den!"

Innan Hoshiko hinner säga något så hör han ett ljud som får hans hjärta att stanna upp ett ögonblick. Det är Shiro som ylar och på ylandet att döma så är det inte första gången han ylar heller. Var Hoshiko verkligen så uppe i jakten att han missade det?
"Ungar, vi måste tillbaka till grottan omedelbart," säger Hoshiko högt för att överrösta dom. "Det är bråttom."
"Har något hänt?" frågar Mikoto oroligt.
"Förhoppningsvis," svarar Hoshiko och ungarna ser förbryllade ut. "Kom nu!"

En mycket stolt Youkai håller fågeln i ett fast grepp medan dom alla fyra skyndar
hemåt så fort ungarnas små ben klarar av. 





Shiro väntar på dom hemma vid grottan och blir rejält överraskad när han ser fågeln
i Youkais mun. 
"Första jakten blev en succé, ser jag," säger Shiro med ett brett leende. "Imponerande. Jag har aldrig lyckats fånga en fågel."
Youkai lägger ner fågeln på marken och säger:
"Det var Mikoto som fångade den. Jag fick bara bära hem den."
"Yomi och Youkai skrämde fåglarna så jag lyckades fånga en," fyller Mikoto in.
"Extrem nybörjartur," ler Hoshiko och blir sen allvarlig. "Shiro, är det dags...?"
Shiros leende växer sig bredare och han möter Hoshikos blick.
"Det är redan över," säger Shiro. "Det gick väldigt snabbt den här gången. Jag försökte larma i tid, men jag förstår varför du inte hörde."

Hoshiko hajar till och sneglar bakom Shiro mot grottan. Shiro ger honom en godkännande nick och han rusar förbi den vita vargen och ungarna och bort till grottan. Mikoto, Youkai och Yomi tittar på varandra och förstår ingenting.
"Pappa, vad är det som händer?" undrar Yomi.
"Kom, jag ska visa er," säger Shiro och reser sig upp.
Han kan inte sluta le, vilket är ovanligt för honom. När dom kommer fram till grottan får vargungarna världens överraskning.

Aki ligger i grottöppningen med två nyfödda vargungar bredvid sig... 
... och i sin grottöppning ligger en väldigt slut Rei med två egna nyfödda vargungar. 
Hoshiko står vid Reis sida och tittar storögt på sina två ungar.
"Det... det är..." mumlar han, men lyckas inte få fram något.
"Två flickor," ler Rei matt. "Precis som Aki."
"Så det... det är fyra flickor...?" frågar Hoshiko och sneglar bort mot Aki, som nickar.
Väldigt försiktigt smyger Youkai fram till sin pappa och tittar på sina nya systrar.
"Vilka är det där?" frågar han osäkert.
Rei och Hoshiko tittar på varandra och ler. Namn har varit på tal och dom vet precis vad deras flickor ska heta.
"Det är dina lillasystrar, Ayakashi och Kijo," svarar Rei ömt.

Ayakashi till vänster, Kijo till höger. 
Youkais ögon blir stora som tallrikar och det syns hur han kämpar med att greppa situationen. När han gick hemifrån för att jaga med sin pappa så var det bara mamma kvar där med Aki och Shiro... och nu är det helt plötsligt fyra nya vargungar där, som ett trolleri!

Han är inte den enda som är paff över flickornas födelse. Mikoto och Yomi tittar förundrat på sina systrar och verkar inte veta vad som ska säga eller hur dom ska reagera. Precis när Aki öppnar munnen för att presentera flickorna så frågar Yomi:
"Får vi döpa dom?"
Aki brister ut i skratt och Shiro höjer roat ögonbrynen.
"Vad skulle ni döpa dom till då i såna fall?" undrar Shiro nyfiket.
Yomi studerar båda flickorna noga och tänker så det knakar.
"Knubbis," säger plötsligt Mikoto.
"Ja, Knubbis!" håller Yomi med. "Knubbis och... Ulltott!"
"Absolut Ulltott," nickar Mikoto.
"Vilken tur då för flickorna att dom redan har namn," skrattar Aki. "Pojkar, säg hej till Otohime och Tengu."

Tengu till vänster, Otohime till höger. 
"Hej," säger Mikoto och Yomi i kör till dom sovande vargungarna.
Trots deras skojande så känner sig båda två överväldigade av situationen. Två nya syskon att leka med och se efter... Mikoto sneglar upp på Shiro, som sitter och stirrar ut över reservatet med en frånvarande blick.
"Shiro," säger Hoshiko försiktigt. "Det finns väl plats i reservatet för båda våra familjer, eller hur...?"
Frågan är jobbig att ställa och han fruktar svaret, men han tänker inte ignorera det heller. Reservatet må vara stort, men deras grotta har begränsat med utrymme och med flickorna så är dom nu elva stycken. Hoshiko offrar gärna sin plats i grottan för sina ungar om dom behöver skydd, men hur ser alfahanen på situationen?

Shiro svarar inte. Han ser inte ens ut att ha hört Hoshikos fråga. 
Aki däremot gör det.
"Vi är inte två familjer, Hoshiko. Vi är en."



Oron som funnits i både Hoshiko och Rei under en lång tid lägger sig till ro för evigt av Akis ord. 
Med fyra unga och tillsynes starka och friska varghonor i flocken så ser framtiden ljusare ut än någonsin för vargarnas fortlevnad. 
Det som gnager i Shiros bakhuvud är dock inga ljusa tankar. Hans tankar är på människan utanför reviret... 
Vad kommer han att göra nu när dom har fått ytterligare fyra ungar i flocken...? 

Kijo Okami


Namn: Kijo
Namnbetydelse: Djävulskvinna/Hondjävul
Kön: Hona
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Hoshiko
Mamma: Rei
Syskon: ObakeBakuYoukai och Ayakashi

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Lekfull
Jägare





Fakta: 
Kommer snart... 

Ayakashi Okami


Namn: Ayakashi "Aya"
Namnbetydelse: Spöke/Fantom/Demon (ett annat ord för Youkai)
Kön: Hona
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Hoshiko
Mamma: Rei
Syskon: ObakeBaku, Youkai och Kijo

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Icke-destruktiv
Trogen





Fakta: 
Kommer snart... 

Tengu Okami


Namn: Tengu
Namnbetydelse: En mytologisk, demonliknande varelse
Kön: Hona
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Shiro
Mamma: Aki
Syskon: Amaterasu, MikotoTsukuyomi och Otohime

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Jägare
Icke-destruktiv





Fakta: 
Kommer snart... 

Otohime Okami



Namn: Otohime "Hime"
Namnbetydelse: Lysande Juvel, döpt efter den japanska gudinnan med samma namn
Kön: Hona
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Shiro
Mamma: Aki
Syskon: Amaterasu, Mikoto, Tsukuyomi och Tengu

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Jägare
Lekfull





Fakta: 
Kommer snart... 

torsdag 21 augusti 2014

Baku Okami


Namn: Baku
Namnbetydelse: Döpt efter den mystiska, drömätande anden Baku
Kön: Hane
Generation: 2

Pappa: Hoshiko
Mamma: Rei
Syskon: YoukaiObake, Ayakashi och Kijo


Baku är en av valparna som omplacerades till ett annat vargreservat som liten vargunge

Därav finns han inte kvar i reservatet och bidrar inte till Projekt Vargs fortsättning


Personlighetsdrag: 
Ljudlig
Lekfull





Fakta: 
Den första av alla vargungarna i dom förstfödda kullarna att lära sig yla, småskälla och morra. Baku var riktigt stolt över detta och förde oväsen i reservatet från gryning till skymning. Hans skall är långt värre än hans bett och hans lekfulla, vänliga sinnelag gör honom oförarglig trots hans påfrestande oväsen. 

Hur det gick med honom efter flytten är än så länge okänt... 

Youkai Okami


Namn: Youkai
Namnbetydelse: Spöke/Fantom/Demon
Kön: Hane
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Hoshiko
Mamma: Rei
Syskon: ObakeBakuAyakashi och Kijo

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Hyperaktiv
Jägare
Lekfull
Utvecklad
Icke-destruktiv
Utvecklad





Fakta: 
Youkai har ärvt sin pappas energi och även om han inte är lika smidig som sina bröder så har han visat viss talang för jakten. Även om han inte är lika blyg så har han ärvt sin mammas osäkerhet, men det märks inte av så ofta. Det är nämligen full fart på den här valpen från morgon till kväll och när han dundrar fram som en ångvält är det svårt att se annat än en svartvit, hyperaktiv pälsboll av iver och livsglädje.

Obake Okami


Namn: Obake
Namnbetydelse: "Formbytande andar"
Kön: Hane
Generation: 2

Pappa: Hoshiko
Mamma: Rei
Syskon: YoukaiBakuAyakashi och Kijo


Obake är en av valparna som omplacerades till ett annat vargreservat som liten vargunge

Därav finns han inte kvar i reservatet och bidrar inte till Projekt Vargs fortsättning


Personlighetsdrag: 
Lekfull
Jägare





Fakta: 
Ända sedan Obake öppnade ögonen och började stappla omkring på ostadiga ben har han jagat allt som rör sig. Från dom andra vargarnas svansar till sina syskon och smådjuren i reservatet. Han lyckades aldrig fånga något förrän på äldre dagar, när han började inse att smyga gav bättre resultat än att rusa emot allt som rör sig. 

Hur det gick för honom efter flytten är än så länge okänt... 

Tsukuyomi Okami


Namn: Tsukuyomi "Yomi"
Namnbetydelse: Döpt efter den japanska månguden
Kön: Hane
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Shiro
Mamma: Aki
Syskon: AmaterasuMikoto, Otohime och Tengu

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Äventyrlig
Jägare
Lekfull
Utvecklad
Icke-destruktiv
Utvecklad





Fakta: 
Lilla Yomi, som han kort kallas av alla, är en äventyrlig liten jägare. Ofta ser man honom smyga långt ut i det öppna området av reviret i jakt på sitt byte, helfokuserad och nästan okontaktbar. Han älskar att utforska och mer än en gång har Shiro eller Aki fått hjälpa honom loss efter att han försökt ta sig igenom staketet som omger reviret.

Mikoto Okami


Namn: Mikoto
Namnbetydelse: "Gudomlig Varelse"
Kön: Hane
Generation: 2
Partner: ---
Ungar: ---

Pappa: Shiro
Mamma: Aki
Syskon: AmaterasuTsukuyomiOtohime och Tengu

Roll i flocken: ---

Personlighetsdrag: 
Aggressiv
Jägare





Fakta: 
Mikoto var sin pappa Shiro upp i dagen redan som valp. Han var väldigt mogen och även lite smådominant över dom andra valparna, även om han aldrig korsade över gränsen till att vara elak. Det bästa han vet är att jaga och smyga på allt från insekter och smådjur till löv som flyger i vinden.